about me

| Personligt


Jag känner att det är dags att skriva lite mer om mig själv än vad du kan läsa i den korta beskrivningen i menyn.
 
 
Maria var namnet, om du inte redan visste det så är du säkert ganska ny här, välkommen isåfall! Jag bor i Finland, närmare bestämt i Österbotten. Jag älskar fotografering, böcker och läppstift. Det är väl jag i ett nötskal, men man kanske inte kan lämna det där.
 
 
Förutom kärleken till fotografering, böcker och läppstift så gillar jag världskartor. Japp. Kan sitta hur länge som helst och titta på kartor, behöver nödvändigtvis inte vara över hela världen, utan kartor i övrigt. Jag har kunnat alla länder i Europa, Afrika, Nord- och Sydamerika, alla delstater i USA och alla delstater i Australien, men de kunskaperna är lite rostiga vid det här laget. 
 
Jag har bloggat i väldigt många år, men det är på senare tid som jag börjat lägga ner mer tid på det. Fotograferat har jag också gjort i många år, det gör jag med min Canon EOS 1100D och Canon EF 50mm f/1.4. Fast inom kort hoppas jag på att kunna uppgradera till en bättre kamera, och ett 35mm objektiv skulle inte heller sitta helt fel.
 
Jag älskar att resa och önskar att jag kunde åka utomlands var sjätte vecka. På min lista över ställen jag vill besöka finns i princip hela världen. Drömmer om att road trippa genom USA, besöka Australien över en längre tid, resa genom Asien, besöka ställen i Europa som Brighton i England, Skottland, Nederländerna, Italien, Albanien och utforska Frankrike mera. 2015 reste jag till Kenya och det är något av det roligaste jag varit med om.
 
 
I början av sommaren bestämde jag mig för att försöka mig på ett minimalistiskt liv, det går väl sådär. Hur som helst kan du förvänta dig inlägg om det här på bloggen. Det är nämligen ganska kul, och materiella saker är kanske också roliga, men att vara lycklig är bäst.
 
Till hösten flyttar jag hemifrån för att påbörja mina studier till sjuksköterska. Jag kan inte uttrycka hur roligt jag tycker det ska bli, det kommer ni få följa med en hel del. Jag älskar nämligen också att inreda, och att äntligen få sitt eget hem är oslagbart. Min största dröm just nu när det gäller utbildning är att nångång kunna titulera mig första vårdare(a.k.a. ambulanssjukvårdare).
 
Jag tror det får vara allt. För denna gång. Välkomna!

obefogade rädslor och mod

| Personligt, Tankar & Funderingar


Igår satt jag i en kall gymnastiksal med ungefär 60 andra ungdomar i 5h och skrev om rädslor. Då man sitter så länge hinner man fundera en hel del. En hel del på sådant som inte har med hur man ska få till stånd fyra sidor om befogade och obefogade rädslor, men naturligtvis hinner man också tänka på det man ska skriva om. I mitt fall då rädslor. 
 
Jag fascineras av rädslor. Hur kan saker som till exempel bara tanken på att utsättas för en situation totalt förlama oss? Våra rädslor styr våra liv. Jag har otaliga rädslor. Ormar, djupa vatten, mörker och en hel del annat också. Och jag vet med säkerhet att många av dem är obefogade rädslor. Rädslor som jag inte vet varifrån de härstammar, rädslor som jag säkert kunde bli av med om jag skulle våga konfrontera dem.
Det krävs mod för att stå emot sina rädslor. Väldigt mycket mod. Mod som de flesta kanske inte har. Mod som jag inte har, i alla fall inte just nu. Vissa rädslor har jag ingen lust att ens försöka bli av med. Bara tanken på vissa av mina rädslor får mitt hjärta att slå hårdare och tanken på att stå ansikte mot ansikte med dem får mig nästan att må dåligt. Andra skulle jag hemskt gärna bli av med nu med det samma. Rädslor som faktiskt är rentav onödiga. Rädslor som har sin grund i ''tänk om''-tankesättet. Rädslor som jag inte behöver ha. 
Jag tror att vissa rädslor fungerar som försvarsmekanismer. Vi har själv skapat en rädsla för att skydda oss, för att på något sätt hindra oss från att bli skadade. I vissa fall är det kanske bra, men oftast handlar det väl mest om att vi tror att vi kanske i något scenario kan bli skadade.
 
Jag hoppas att jag i framtiden alltid kommer att välja att kämpa mot mina rädslor. Jag vill inte låta mina rädslor begränsa mig. Inte på något sätt. Fastän jag inte har modet jag behöver idag, så har jag det kanske imorgon, nästa vecka eller om ett år. Jag är trött på att vara begränsad - av mig själv.
 
Från ett stjärnklart Boden med norrsken på nyårsafton.
 
Här hittar ni förövrigt den bästa beskrivningen på studentskrivningarna hittills.
 

PLANER FÖR 2O17

| Personligt


Här kommer mina planer för det kommande året.
 
SKOLA & STUDIER
I juni hoppas jag på att bli student, och det blir jag nog om jag inte får ett mentalt sammanbrott innan de sista proven är skrivna. Just nu ser det ut som att det blir fortsatta studier i höst. För tillfället drömmer jag om att bli första vårdare/akutvårdare/amublanssjukvårdare, men jag ska söka in till sjuksköterska och barnmorska i Vasa, förstavårdare i Helsingfors och sjuksköterska i Luleå. Först skrämde tanken att bo i Helsingfors mig, men just nu så tror jag att jag till och med kunde trivas(kanske litelite så att jag vill dit). Slipper jag in till Helsingfors tar jag chansen. Tänk hur man på bara några veckor kan ändra sig. 
 
Jag längtar nog efter att flytta till eget och börja studera - men på samma gång skrämmer tanken mig. Är jag faktiskt semi-vuxen? Men dom tankarna försvinner snabbt när man ser alla fina lägenhetsbilder på Pinterest. 
 
LIVET
2016 flög i väg. Jag hann inte ens tänka. 2017 vill jag hinna tänka. Jag vill tänka på mig själv. Helt enkelt ta hand om mig själv. Jag planerar inte att gå ner i vikt eller göra stora förändringar. Det jag vill fokusera på är att göra saker som jag tycker om, saker som får mig att må bra. Jag vet hur det är att inte ta hand om sig själv.
 
Så det jag tänker göra är;
 
- Röra på mig mer
- Äta hälsosammare(lets face it, jag äälskar godis, glass you name it...)
- Göra mer av det jag tycker om(läsa, fota, lära mig lettering)
- Vara mer offline